Haiku. Papptaket gnistrar

Gubben Loka satt

förundrad upp i sin bädd

och såg på sitt tak.

Papptakets rimfrost

gnistrade och glimmade

som himlens stjärnor.

Stugan är så kall,

jag vill inte gå upp nu.

Jag vill somna om.

Frost fastnar i skägg

Ner igen under filten!

Morgonen dröjer.

Jag drömde om frost

Men solen smälter min värld.

Dags att gå upp nu!

Hurr, vilken kyla!

Fort in med ved i min spis!

Gott är nu livet!

Men var är kaffet?

Och var är mina tofflor?

Här kommer katten!

Misse vill ha mat!

Hunden hoppar och dansar.

Stjärnfrosten slocknar 

Kom hit och gå dit!

Sätt fart nu, min lille vän!

Vinterns dag är kort!

Igen skotta snö?

Men det gör jag ju alltid!!!

Tar det aldrig slut?

Sliter och släpar

Livet är tungt och är blött!

Min Gud, jag vill hem! 

Ja, kom lille vän!

I himlen finner du ro!

Papptaket gnistrar. 

Gnistan är Krishna

Han dansar på ditt papptak.

Du ser att han ler. 

Nu blickar han ner

och tar med dig i sin dans.

Hej, vad det svänger! 

Stjärnornas världar,

just i natt är de dina,

när solen är svart. 

Under det taket,

tänk så fint man kan dansa

på himmelens äng. 

Katten har somnat.

Endast tomten är vaken.

Vaktar sin stuga.